Tekst
Onderstaande tekst is niet 100% betrouwbaar

Engelske Skieppen; och skulle altsa annu intett wal kunna iudiceras om denne rencontren för an man har hördt alteram partem. I medhlertgdh giör man öfwer desse bede eröffradhe och taghne Skiepp denne betydhellssen och uthlaggningen: att man forst har fachtatt om Rosenkrantsen, sasom prwmium victorüe, och den wunnitt; sedan om Bonavehlure eller fortuna, (som dee Engelske altn'dh till deras fördeel har till hafft hafwe) och den sammaledes wunnitt; 3°. om Hercules och om maste machten eller hwem som skulle blijfwa Mastare i Siöen, hwilken man och wunnitt och tagit hafwer; och sist, att man har wunnitt och bekommitt den söthe och liuflighe victorie- och seghers fruchten, Pijkonen, hetydandes freeden, ut habitei unusquisque sub sua ficu; tij man förhappa's att igienom denne victorien warde dee Engelske nu gifwandes battre kiöp och antligh förorsakadhe till att offerera och anbiuda resunitionen pa freedztractaten; sasom och, att Frankerijke lahra nu och halla inne medh dess besandhningh till Ëngelandh, tanquam sublatd iam funditus Carthagine. Men naghre har förnambde aff Staeten ahre intett aldeles wal contante och till f'rijdz medh] Admiral Tromp dar aff, att han har om Tijssdaghen hafft rencontre medh dee Engelske och det forst hijt adviserat Lördagen dar effter och i medhlerlijdth har intett fórfolgdt sin victorie: uthan skrifwer an i siste breefwettl) att nu halla sigh wndh Ostende hafwandes wal och lyckelighen convoyerat Coopvardije Skieppen igienom Canalen, och att han intett har naghott förnummitt af dee Engelske, uthan förmeenar dem wara alle diupt in i rivieren för Londen inlup'ne, sa att Hollandhske flottan nu possiderar och hafwer Siöen alleena. I medhler tijdh hafwe Hollendarne taghitt och opbracht athskillighe Skiepp hwar iblandh och naghre Hamburghske, Lybske och Dantziske, ladadhe medh bark, tiara och andre Skieps materialer. Skieppet Rosenhrants ahr opbracht i Goereede, hafwer 40 Jern och 4 Metalle styckor oppa; men Jarnstyckorne ahre fargiade sasom metalle styckor. Man förundrar att Tromp icke har strax effter siste rencontren taghitt sigh ett annatt Skiepp och ather sökt till att attacquera och anfalla Engelske flottan i Duijns effter han har hafft noch godh kundhskap att Blaecke dar intett war öfwer 30 Skiepp stark; och altsa mögielighen kunnatt evitera och undhga att icke blnfwa totaliter och i grundh ruinerat. Man noterar har och att dee Engelske, ehuru wal dee, för 6 eller 8 weckor sedhan, wal hafwe weetatt att Hollendhske flottan har sigh i Goereede prseparerat och fardigh giordt, sampt huru stark den sedan worden ahr, lijkwal intett hafwe trachtatt och winnlagdt sigh till att fa sa mange Skiepp tillsammans att dee hafwe kunnatt warit bastante och machtighe nock emoot Hollendhske flottan, hwilket man har haller för ett teeken af swagheet. Sedan aestimerar man har nu och att Engelske Skieppen intett ahre (som man wal förrmeent

1) Van 17 Dec. (Gardiner III, 137).

Sluiten