Geen zoekvraag opgegeven

Tekst
Onderstaande tekst is niet 100% betrouwbaar

47. MARTENSON AAN CHRISTINA VAN ZWEDEN, 13 Aug. 1658 »).

Den 4 Augusti ahr Admiral Tromp medh 86 a 90 walmonterade örloghskep ifron Zeeland uthlupen, oeh medh W. Z. W. wind sa sachta fölgt Hollendske eusterne och amnat sigh ath Texel, att coniungera Witte Wittz medh sigh som dher lagh medh 30 och nagre capitale skepp. Nar han kom omtrent för Schewelingen, sander han een till hast langst stranden ath Texel, som skulle advertera Wittez om sin ankomst, hvilket skeedde den 8 ditto effter middagen, bem.d* senningebodh war icke snarare sin koos, förr an Trompen blifver Engelsche flottan warsse, som möter honom under Admiral Pen och Monck till 130 skepp stark. Kommo altsa tillhoopa, och begynte medh canon gevecht klockan 4, och höllo dher medh uth alt intill mörkret. Bem.te Wittez, hvilkens stoora skepp antü icke war redha, höörde skiutas, och fördenskuldh anwande all flijt, att komma medh sine underhafvande skepp uth; man knnde intet skee förr an klockan 11 omtrent om natten, da, han nödgades lemma sitt stoore skep och nagre andre som woro anta oklare qwar, stegh pa, ett annat, och lat altsa af 40 Pilooter medh lanternor ledha sigh uth. Dagen der effter som war den 9 kommer han medh Trompen tillhoopa 29 capitale skepp starck, hvilke sêledes coniungerade, satte ath dhe Engelsche an, hvilke aldenstundh winden war stark pa landet, satte coursen diupare till siöös; och Hollanderne sammaledes, man effter wadret war nagot för hardt, passerade dem imellan intet den dagen igenom; uthan giorde sitt basta pa, hadhe sijdor, att winna loofven för hvar annan. Man öm Söndagen som war den 10 Aug. begyntes strijden medh liusningen och warade medh stoor hafftigheet alt in till mörkret; wadret war och hela den dagen matelight och till slagz mechta beqwemt. Hvart skott kunde icke allenast pa Siökanterne höras, uthan och drabningen af athskillige ohrter pa sandynerne grant synas, sa att ifron Mase till Pettom war stranden full medh folk, till monge tusende menniskior. Datta Siöslagh hafver warit hefftigare och skarpare, och lengre wahrat, an nagot tillforenne, ifron effter middagen om Freghdagen, Söndagen, Mondagen, och s&ijes dhem hafva höörts hela dagen igaar, att man icke weet annu huru andat och aflupitahr, eij heller hafver man wiss ber&ttelsse om particulariteterne. Somlige saija badhe Admiral Pen och Trompen hafva mist sine skepp, och alle badhe wara barghade pa, Wittez skepp; att Pen medh 13 Engelsche capitener ahr upbracht till Hag. Andre saija Hollendske flottan förlohra, och Trompen wara dödh. Man sa, weet man om alt sadant ingen wiss beskeedh annu, emadhan hvar och een talar som han garna hadhe. Icke thess mindre lata Hollenderne icke annors förmarkia an

1) R. St. — Hollandica. — Uit Amsterdam.

Sluiten