Tekst
Onderstaande tekst is niet 100% betrouwbaar

och ett skepp i gemeen mange siuke inom bordh, och till största delen knapt wore mechtige sa stort manskap som kunde löfta deres anckar; lijckwüi till att conservera Hans Kongl. Maij.tz höga repntation resolverade Hans Exc.tie alt sadant oachtat att ga i Herrans nampen lost pa honom, och effter möijeligen sistinera och emoottaga hwadh han hade i sinnet at tentera. Gaf fördenskuldh strax förmedelst et canoneskot och compans ilaggans uthslaende teeken att officererne moste komma om bordh, lat och sa medh ett styeke skinta efter ware Esspingar som wore under Lalandh, efter förbemelte boijort, hwilcke och strax kommo tillbaka, och till flottan som da. war under segell, skeppet Solen wande sammaledes om och kom till flottan igen. Och oansedt det war temmeligh stilla wader hade doch fienden a van tagen af winden, sa att man pa war sijda moste honom möta medh loverande till dess man omsijder widh middagztijden (da och afwen en express an lande medh bref och notification ifran Hans Kongl. Man.1 om denne fientelige flottans uthlöpande ifran Köpebambn) kom medh honom i action. Twenne resor lade war flotta öfwer, och afwen sa mange ganger fienden traffandes medh hwar andre. Uthi första drabbningen droge maste Skeppen afsijdes och i laa, enkannerligen forste sqnadronen som Ammiralen Walborne Herr Gustaf Wrangell förde, och avangardet hade, sa, att Hans Exc. H. Bielckenstierna honom moste secundera, da och den olyekan hande att walb.46 Hans Exc H. Bielckenstierna af en sexpundig styeke kula i högre sijdan bief illa blesserat. Uthi den andre drabningen som skedde sedan man pa bade sidor igen hade öfwerlagdt blefwe ware skep, som i den första draffning sigh höllo afsndes och i laa, af den Hollendske Ammiralen Opdam (som hade i sinnet och försöckte dem ifran war flotta att separgera) necessiterade till att halla sig och tatare. tillhopa och saledes antastade fienden att han intet undslap uthan skada, efter som man och sadant pa somblige hans skepp wal kund skönia, sedan röken och dambet war drifwit sin hoos, i synnerheet det Danske Ammirals skeppet Trefalldigheet, hwilcket nar dess förmerss segell bief sönder och nederskutet lade pa laa, och dee andre fiendens skepp det förnimmades, hölle dragen till det, och endoch man fuller genom sadant tillfalle pa, war sijda fick laf wen af fienden och altsa, tridie gangen öfwerlaggiandes tenckte medh sa mycken större fördeel angrijpa honom, kunde man lijkwist intet wijdare komma i action emedan wadret emoot aftonen bief sa, starekt att man omöijeligen kunde bruka ware underste stycken i laa, dartill medh skyndade sigh aftonen opa. Sa att fördenskuldh war flotta nödgades att ga, till ankars emellan Langelandh och Lalandh och fiendens flotta togh sin cours ath Holsteniske sijdan och satte sigh dar under landet for anckar.

Gudh den högsta ar till tackandes att efter fienden sköt mycket öfwer och under, sa, hafver man intet ledet synnerligh skada pa folck,

Sluiten